top of page
  • Skribentens bildLina J

Rädsla är motsatsen till kärlek


Det är mycket rädsla i samhället nu. Rädsla för att bli sjuk, rädsla för att inte tjäna tillräckligt med pengar, rädsla för att fatta beslut, rädsla för att göra fel, rädsla för att vara ensam, rädsla för andra människor, rädsla för att säga vad man tycker, rädsla för att visa känslor, rädsla för att leva.

Rädsla är en intressant känsla. Inom den yogiska filosofin brukar man säga att rädsla är motsatsen till kärlek. Och jag tycker det stämmer. Där rädslan finns existerar inte kärlek, ödmjukhet, omtanke och empati. En rädd människa blir ofta girig och tänker mest på sitt eget. Det finns inget utrymme för andra människor i rädslan och det finns inget utrymme för förståelse för det som är annorlunda. I rädslan stoppar vi flödet, kärleken och livet. Rädsla gör att vi hamnar i våra huvuden. Vi analyserar livet och skapar scenarion som stödjer våra teorier och som gör oss ännu räddare. I rädslan lämnar vi våra hjärtan, eftersom det inte går att vara rädd och närvarande samtidigt


Rädsla är, precis som alla andra känslor, en guide som vill tala om något för oss. Jag brukar ofta skriva om hur viktigt det är att lyssna på sina känslor. Genom att acceptera känslorna, sitta med dem och låta dem ta plats i kroppen och sinnet ger vi oss själva möjligheten att uppleva dem totalt. När vi gör det har vi chansen att se känslorna för vad de är och även uppleva vad som finns bortom dem.


I samma sekund som vi går in i en känsla försvinner närvaron. Och det är helt okej. Men om vi väljer att inte gå in i känslan utan istället 'stannar kvar' i närvaro finns bara stillhet. Vissa kallar det kärlek. Men orden är inte så viktiga, upplevelsen är det väsentliga.


Sett från ett högre perspektiv tror jag att all rädsla handlar om att inte våga vara i nuet. En rädsla för att släppa våra föreställningar om hur livet borde se ut. Istället för att acceptera livet som det är just nu, distanserar vi oss genom att tänka, genom att vara i våra huvuden och genom att analysera. Istället för att möta en människa från hjärtat studerar vi människan vi möter. Funderar på vad han eller hon tycker om oss, fastnar i det yttre istället för att vara närvarande. Rädslan skymmer livet. Rädslan skymmer närvaron och kärleken.

 

Om man vill kan man göra ett experiment. När man känner sig sorgsen, arg, rädd eller orolig, försök gå in i nuet (inte känslan) totalt. Bli uppmärksam på vad som händer. Försök betrakta dig själv med lite distans. Fokusera på kroppen. Hur känns händerna, fötterna osv? Se vad som händer med känslan när du vänder uppmärksamheten mot nuet. Det här kan man göra när gamla känslor kommer upp till ytan. Det är alltså inte ett sätt att hantera obearbetade trauman. Utan något för dig som redan tagit itu med dina djupt liggande emotioner, men inte kommer vidare. För att gå bortom känslorna behöver vi först tillåta och uppleva dem totalt.

153 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page